Kan knappt fatta det! Sitter och stirrar på epilogen till första utkastet av min bok och jag KAN INTE FATTA ATT DEN ÄR KLAR NU! Efter två års skrivande sitter jag faktiskt med manuset till en BOK framför mig. Det är helt otroligt! IIIHHH


Okej, tar djupa andetag och räknar till tio.

Så.
Det är svårt att smälta. Jag visste att slutet var nära nu, men jag hade inte kopplat att jag skulle skriva klart boken redan ikväll. Är fortfarande skakis efter det. Ni anar inte vilken adrenalinkick det är (lär aldrig kunna somna i natt).

Så det landade tydligen i en 189 A4-sidor tjock fantasyroman med 27 kapitel, prolog och en epilog i samma anda. Titeln blev, efter mycket velande fram och tillbaka:

Legenden om Kraal I

Drakryttarinnan

Det känns på sitt sätt lite tomt. Jag kommer att sakna att skriva om invånarna i riket Belt. Som tur är är det här inte slutet på berättelsen om Melody och Sarah. Deras resa har knappt börjat (eller är det min resa med dem som knappt börjat?). I alla fall, jag har inte skrotat planerna på två efterföljare till den här berättelsen. Dispositionen till den andra boken finns redan i mitt huvud och väntar på att bli nedkluddad på ett papper. Den sista boken är knappt på skissstadiet än, men det gör inte så mycket. Jag lär hinna med det innan jag har hunnit så långt, det är ett som är säkert.

Fast just nu får bokskrivandet vila ett tag framöver. Jobbet med att renskriva den här ligger fortfarande framför mig. Det lär bli många timmars arbete, men det är det värt. Ska bli kul att läsa igenom allt i ett sammanhang, få ikliva rollen som läsaren istället för författaren, och se berättelsen ur er andras synvinkel. Detta påminner mig om att jag måste ta och köpa skrivarpapper, för vårt är slut. Om jag ska läsa boken och rätta den så vill jag ha den utskriven. Ja, tyvärr alla träd där ute, men jag arbetar lättast om jag har allt framför mig (fråga inte varför).

Nu borde jag nog gå och lägga mig, men ska bara passa på att tillägga att för er som kommer ihåg så lovade jag att den dagen som jag skrev klart boken så skulle jag laga cup cakes. Flera av er lovade att hjälpa till. Så det blir lite ändring i planerna. Någon dag (vet inte riktigt vilken än) så blir det cup cakes-kalas (=baka och äta cup cakes dag). Säg bara till om ni vill komma!

De personer som har stått ut med att få kapitlena skickade till sig för att kommentera ska ha ett extra stort tack (ni vet vilka ni är). Ni har fått mig att kämpa på under dessa år.

God Natt (eller något, vet inte om jag kommer att somna som sagt).



Här är förresten den "bokframsida" som jag gjorde på digitalt måleri i skolan förra året. Ni ser säkert att bokens titel är fel på den bilden, men ändå.

Det slog mig förresten nyss att ända sedan jag började skriva på Drakryttarinnan så har mitt rum efter hand fyllts med skisser över Melody, Hemming, Sarah och drakar i största allmänhet. Bakgrundsbilden på min mobil blev helt plötsligt en bild på en drake (wonder why...). Visserligen inte en röd en, men ändå. Vad då besatt?

... Och så var man framme vid lovets sista dag. Jisses vad det här lovet har gått fort. Har knappt hunnit med någonting känns det som. Var ju i för sig sjuk halva lovet, så det har sin förklaring.

På sitt sätt ska det bli skönt att skolan drar igång igen. Då får man tillbaka rutinerna och får en anledning att inte sova bort hela dagen. Men jag kommer nog att sakna ledigheten redan efter en dag. Det brukar vara så. Sedan blir veckan en enda lång längtan efter helgen då man äntligen får tid till att träffa folk.

Fast jag har insett att nästa termin (som börjar vecka 3) förhoppningsvis kommer att innebära mer fritid. Jag har nämligen inga lektioner alls på tisdagar, så jag kommer att kunna få massa saker gjort då och sedan kanske kunna få onsdagseftermiddagarna fria = mer tid med vänner och pöjken. Även om jag inte pluggade alls lika mycket förra terminen som under vårterminen så var det ändå på gränsen till för mycket. Kanske har jag blivit lat, men jag är trött på att skolan tar upp all min fritid. Den gjorde det från åttan och uppåt, och det blev knappast bättre när jag började gymnasiet (fast jag får väl skylla mig själv, mitt val).

Idag har jag i alla fall varit duktig, för att byta samtalsämne. Lyckades ta mig ur sängen tjugo över åtta. Tummen upp för mig. Nu fattas det bara att lyckas gå och lägga sig innan tolv så är min dygnsrytm räddad. För det behöver jag nog en regäl dos "lycka till".

Sedan, för att byta ämne en tredje gång, så har jag fått en ny blogg/sida av pappa. Han har nämligen fixat en familjesida till oss, och då passade han på att skapa en blogg där till mig. Vad jag ska ha den till vet jag inte än. Just nu är den min startsida på datorn med länkar till alla vänners bloggar - i väntan på en bättre idé. Ni kan gärna komma med några tips. Jag tänker i alla fall inte ersätta den här bloggen med den nya, även om man kan göra mer roligt med den. Och ska jag vara ärlig så har jag nog inte lärt mig bloggprogrammet till den än. Håller fortfarande på att försöka avkoda stilmallen så att jag ska kunna snygga till temat. Funderar på att göra en fuling och hämta ned ett färdigt tema istället. Låter enklare.

Året som nyss passerade har varit en blandad kompott av känslor och jag har åkt lite berg- och dalbana. Ska jag vara ärlig så kommer jag inte ihåg början av året så mycket. I slutet av vårterminen var jag i alla fall nästan helt sönderstressad - trots att jag hade lovat mig själv i nyårslöfte att stressa mindre. Jag hade en helvetesvecka då jag bara tänkte på allt som jag var tvungen att få klart innan terminen stog slut. Tårar blandades med panikpluggande och varenda ledig minut gick till skolarbete och panik. Jag skärmade bort mig från mina vänner och kände mig som en vandrande zombi i skolan. När jag fick för mig att jag inte skulle nå mitt betygsmål i spanska, och kanske bara få G i betyg, så var jag och pratade med min förra spanskalärare flera gånger, helt övertygad om att jag hade blivit felbedömd från början och inte alls hade lärt mig något under året. Mitt självförtroende rasade. Det är lätt att nu i efterhand skratta åt hur jag betedde mig då, men jag vet också hur jag mådde och det har fått mig att inse att jag inte klarar av stress. Jag kan inte låta mig själv hamna i den situationen igen, för det är inte så jag vill leva - omänskligt höga krav på mig själv och allt jag presterar. Skolan är inte hela livet, det finns så mycket mer utanför det. Det är nog tack vare den där veckan i slutet på vårterminen som gjorde att jag under höstterminen ändrade min inställning till skolan. Det gör inte längre så mycket om något blir gjort i sista minuten och jag planerade noga vecka för vecka för att få så lite att göra efter skolan som möjligt, utan att för den delen strunta i uppgifter. Jag har slappnat av mer, mycket mer, och om jag fortsätter så här så kan jag nog snart säga fullt ärligt till mig själv att "det får gå som det går". Mina krav på mig själv har sänkts (men mina prestationer förbättrats (!?)). Jag har hunnit träffa mina vänner mycket mer än under vårterminen. Att mitt humör har varit lite fram och tillbaka den här terminen har inte haft ett dugg med skolan att göra, till skillnad mot förra terminen.

Utöver stressen så har en hel del ledsamt och jobbigt skett. Bland annat så gick min mormor bort. Det har påverkat hela familjen.

Men året har inte bara varit jobbigt, nej väldigt mycket kul har också skett. Under våren var jag på Emilie Autumns konsert med Mau och Bet, under sommaren hade jag och Bet ett väldigt annorlunda sommarjobb som jag vet att jag har lärt mig massor av, och det ledde även till att jag idag har en underbar pojkvän <3. Jag har även avverkat ännu ett Påskläger och kanske mitt näst sista Ekebyholmsläger, graderat mig till blått bälte, fått bra betyg och massor med oförglömliga minnen med mina kära vänner.

Nu är det bara att vänta och se var år 2011 har att bjuda på!

GOTT NYTT ÅR!

Träffa mina kära vänner och pöjkvännen gör en alltid glad. Vet inte vad jag ska säga mer, de är som små lyckopiller.

Två meningar känns som ett väldigt kort meddelande. Jag kommer bara inte på vad jag ska säga mer, så det får vara tillräckligt för den här gången.

Happy New Year!

Jag han inte skriva klart alla inlägg i förrgår, för gästerna dök upp, så jag skriver klart idag istället. Ni får leva med att det inte ens är december längre. Men men, jag har aldrig hävdat att jag är bra på att blogga i tid heller.

Ha en god fortsättning!